Bedriver folkhälsomyndigheten sociala experiment i stor skala?

Någon kanske undrar om Folkhälsomyndigheten (FHM) i Sverige bedriver någon form av sociala experiment med den svenska befolkningen nu när det råder coronapandemi. Folk i andra länder kan tro att så är fallet, rent av att vi trevar i blindo. Jag skulle säga att svaret på denna fråga är både ja och nej.

FHM bedriver inte ett socialt experiment i stor skala

Det enkla sättet att svara nej på frågan är att Folkhälsomyndigheten inte använder Sveriges befolkning som deltagare i en gigantisk studie där de leker med liv och död.

Myndighetens agerande är vetenskapligt i den bemärkelsen att de ger rekommendationer i enlighet med gällande svensk lagstiftning, i enlighet med den kännedom myndigheten har om den svenska befolkningen och i enlighet med den forskning som finns om SARS-CoV-2 och Covid-19.

Budskapet har hela tiden varit att hålla nere smittan och skydda de äldre. Det finns ingen anledning att misstro detta.

FHM bedriver ett socialt experiment

Innan jag säger något om FHM måste det stå klart att alla myndigheter i alla länder som har fått in viruset SARS-CoV-2 har utfört det de anser har varit bäst för sin befolkning. När de som har valt att stänga ned så mycket som möjligt initialt väljer att släppa på restriktionerna kan man se det som ett experiment. Vad kommer att hända? Kan vi släppa på fler restriktioner eller måste vi ta ett steg tillbaka? När de släpper på restriktionerna och flera riskerar att bli smittade kan det gå relativt bra men det kan också leda till att individer dör. Har man då experimenterat med folks liv? Att öka och minska på restriktionerna är en form av reglering som fungerar som ett experiment.

Sverige skiljer sig i minst ett avseende från många andra länder. Folkhälsomyndigheten och de lärosäten som har bedrivit forskning under pandemin har kunnat kontrollera en åtgärd i taget på ett sätt som rent forskningsmässigt är en fördel.

När FHM rekommenderade att Sverige skulle stänga alla gymnasieskolor fick man på det sättet veta att denna åtgärd hade en mycket liten positiv effekt. Samtidigt var det väldigt jobbigt för många gymnasieelever att klara studierna. Stängningen fick en negativ effekt som långt översteg den lilla positiva effekten som stängningen hade.

När Folkhälsomyndigheten fick klart för sig att det främst berodde på okunskap hos de oerfarna och outbildade personerna som var anställda på äldreboenden att smitta spreds kunde de testa vilken effekt kompetensutveckling hade. Efter att de outbildade fick en intensivkurs kunde de förbättra sitt agerande med lägre smitta som följd.

Dessa två exempel är en form av gigantiska sociala experiment som kan leda till att människor förlorar livet. I dessa fall ledde dock åtgärderna till positiva effekter. Tack vare landets öppenhet kan man utläsa effekterna på respektive åtgärd.

De länder som har valt att stänga ned helt (sjukvården och äldrevården har så långt det har varit möjligt fungerat som vanligt) har inte kunnat mäta vilka åtgärder som har haft effekt. Det är först nu och delvis med hjälp av Sveriges strategi som man har kunnat dra slutsatser som kan vara till hjälp.

Det måste vara extra frustrerande i de länder där de har stängt ned fullständigt och ändå har haft stor smittspridning i samhället (det gäller t.ex. Italien, Storbritanninen och Belgien). I det läget handlar det inte bara om att folk dör utan att man inte vet vad man gör fel. Man har ju använt alla åtgärder samtidigt. Vilka åtgärder har effekt och vilka har det inte?

Kulturella skillnader

Det pratas mycket, särskilt i början av pandemin, om vad som är rätt strategi. Många var nyfikna på Sveriges strategi men valde själva att minimera riskerna.

Min hållning är att det aldrig kommer att finnas något facit. Inte om ett år eller om tio år. De kulturella skillnaderna är för stora för att en strategi ska fungera i alla länder.

Sverige är ett av världens mest jämlika och jämställda länder. Att försöka toppstyra oss är inte rätt väg att gå. Vi gillar inte stark styrning och vår lagstiftning förhindrar det dessutom. Samtidigt har det svenska folket en stor tillit till sina myndigheter jämfört med andra folk. Det är med andra ord möjligt att rekommendera frihet under ansvar.

I andra länder där maktdistansen är högre, jämställdheten är lägre och korruptionen inom myndigheterna är större fungerar inte frihet under ansvar. Där finns det en förväntan om och acceptans för toppstyrning.

När man så småningom kommer att summera utfallet av de olika strategierna kan man konstatera om en strategi har varit lyckad för ett visst folk. Kanske finns det vissa lärdomar att dra men man kan inte vänta sig att strategin i sin helhet ska fungera i andra länder.

Rätt strategi kan mycket väl vara den Sverige har valt. Det är bara, tyvärr, så att vissa delar av vårt samhällssystem inte kunde fungera optimalt under rådande förhållanden. Med det vi vet så här långt skulle det inte göra någon skillnad att stänga ned samhället helt eftersom den verksamhet som erbjuder människor vård dagligen fortfarande måste ha personal som kommer till jobbet. Dessa utgör därför ständigt en smittrisk.

Det finns saker vi hade kunnat göra bättre men gå inte med illusionen att det finns en rätt väg, allra minst en väg för alla.

7 jun 2020