The Facebook experiment

"The Facebook Experiment" (2012), också känt som "Emotional Contagion Experiment", var ett uppmärksammat och kontroversiellt experiment som genomfördes av Facebook tillsammans med forskare från universiteten i California och Cornell. Syftet med experimentet var att undersöka hur innehållet i Facebooks nyhetsflöden kan påverka våra känslor och beteenden utan att vi är medvetna om det. Forskarna ville helt enkelt testa om de kunde påverka människors känslomässiga tillstånd genom att ändra vad de ser på sina nyhetsflöden.

I detta inlägg beskrivs experimentet, the Facebook experiment, och därefter några alternativa förklaringsmodeller vid sidan av teorin om emotionell smitta.

Själva experimentet

Här nedan beskrivs experimentet och en rad reaktioner kring det.

Vad var syftet med experimentet?

Forskarna ville undersöka något som kallas emotionell smitta (emotional contagion). Det innebär att känslor kan sprida sig från person till person – vi påverkas av andras känslor och stämningar, ibland utan att vi märker det. Eftersom Facebook är en plattform där människor ständigt delar sina tankar, känslor och bilder, ville forskarna veta om det går att påverka användarnas egna känslor genom att manipulera vad de ser i sina flöden. Om vi ser positiva eller negativa uppdateringar från våra vänner, kanske vi också blir mer positiva eller negativa i vårt eget beteende – det var vad forskarna ville testa.

Hur gick experimentet till?

Experimentet genomfördes under en vecka i januari 2012, och involverade 689 003 Facebook-användare. Dessa användare utsattes för manipulation av sina nyhetsflöden, men de flesta visste inte om det. Forskarna delade in deltagarna i två grupper: en grupp såg fler positiva inlägg i sitt flöde, medan den andra gruppen fick fler negativa inlägg.

  • Positiv grupp: Här fick deltagarna främst se inlägg som uttryckte glädje, optimism eller positiva tankar.
  • Negativ grupp: Den här gruppen såg i stället fler inlägg som uttryckte frustration, sorg eller negativitet.

Syftet var att se om de som såg fler positiva inlägg blev mer positiva i sina egna uppdateringar, och om de som såg negativa inlägg blev mer negativa i sina inlägg.

Vad visade resultaten?

Forskarna upptäckte att känslomässig smitta verkligen existerade – användarnas känslor påverkades av vad de såg i sina flöden. De som såg fler positiva inlägg blev själva mer benägna att uttrycka positiva känslor i sina egna statusuppdateringar. På samma sätt blev de som exponerades för fler negativa inlägg mer benägna att uttrycka negativa känslor. Detta visade att Facebook faktiskt kan påverka användarnas känslomässiga tillstånd genom sina algoritmer och det innehåll de visar.

Det är inte så konstigt egentligen, eftersom sociala medier är designade för att vara väldigt interaktiva och känslomässigt engagerande. Om vi ser att våra vänner är glada eller upprörda, påverkar det vår egen stämning. Facebooks experiment visade alltså hur lätt det är att skapa en känslomässig kedjereaktion på en plattform som denna, där vi hela tiden exponeras för andras tankar och känslor.

Etiska problem

När experimentet blev offentligt väckte det mycket kritik, särskilt eftersom deltagarna inte hade gett sitt samtycke att delta i forskningen. Detta ledde till frågor om etik och användarnas rätt till integritet. Facebook hade inte informerat sina användare om att deras nyhetsflöden skulle manipuleras för forskningens skull. Detta ansågs av många som en etisk överträdelse, eftersom användarna inte visste att deras känslor kunde påverkas av experimentet.

Det väcktes också frågor om Facebooks makt och ansvar. Eftersom Facebook har miljarder användare och styr vad människor ser i sina flöden, har företaget enorma möjligheter att påverka våra tankar och känslor. Detta experiment visade hur algoritmer och datadrivna beslut kan påverka vårt beteende på subtila men potentiellt kraftfulla sätt.

Facebooks försvar

Facebook försvarade experimentet och hävdade att det var en del av deras forskning för att förbättra användarupplevelsen och för att förstå hur deras plattform påverkar användarnas känslomässiga tillstånd. Företaget påpekade att all data som användes var anonymiserad och att de hade följt deras användarvillkor, där det anses att användare ger sitt samtycke genom att använda tjänsten. De hävdade också att syftet var att förstå hur sociala interaktioner på plattformen fungerar och hur det kan användas för att göra användarupplevelsen bättre.

Kritik och långsiktiga konsekvenser

Trots Facebooks försvar fick experimentet stor kritik, och många menade att det hade överträffat etiska gränser. Kritiker pekade på att det var problematiskt att företag som Facebook kan manipulera användares känslomässiga tillstånd utan deras vetskap, vilket också kan påverka deras psykologiska välmående. Det blev också en väckarklocka för andra teknologiföretag och forskare om vikten av att vara transparenta och etiska när man genomför experiment som kan påverka användarnas liv.

Slutsats

"The Facebook Experiment" (2012) visade på ett kraftfullt sätt hur sociala medier kan påverka våra känslor och beteenden utan att vi är medvetna om det. Genom att manipulera innehållet i nyhetsflödena kunde forskarna skapa en känslomässig kedjereaktion bland Facebook-användare, där positiva eller negativa inlägg spred sig genom nätverket. Experimentet ledde till en livlig debatt om etik, integritet och företagens ansvar när det gäller att använda sina plattformar för att påverka människors beteenden.

Det påpekades också att vi som användare måste vara medvetna om hur mycket makt dessa digitala plattformar har över oss. Facebook och andra teknologiföretag styr mycket av det vi ser och upplever online, vilket innebär att vi inte bara konsumerar information, utan också formas av den.

Andra förklaringsmodeller

förutom den primära förklaringen om emotionell smitta (där känslor sprids mellan människor genom social interaktion), kan The Facebook Experiment (2012) även förstås genom andra psykologiska teorier och mekanismer. Här är några andra möjliga förklaringar till varför och hur detta experiment fungerade:

1. Social Jämförelse

En annan förklaring handlar om teorin om social jämförelse, som först föreslogs av psykologen Leon Festinger på 1950-talet. Enligt denna teori tenderar människor att jämföra sina egna liv och känslor med andras för att bedöma sina egna prestationer och välbefinnande. När vi ser att våra vänner på Facebook delar positiva uppdateringar, kan vi känna att vi själva inte har det lika bra, vilket kan påverka vårt humör negativt. På samma sätt, om vi ser negativa inlägg, kan vi känna oss mer tacksamma för våra egna liv eller känna en gemenskap i de negativa känslor vi ser, vilket förstärker de negativa känslorna.

I Facebook-experimentet påverkade alltså vad användarna såg i sitt flöde deras känslomässiga tillstånd, eftersom deras känslor ofta speglade de känslor de såg i andras inlägg. Positiva inlägg ledde till att användare kanske kände att deras liv var mindre intressanta eller lyckliga i jämförelse, medan negativa inlägg kunde skapa en känsla av gemensam frustration eller ledsamhet.

2. Kognitiv Dissonans

En annan psykologisk mekanism som kan förklara resultatet är kognitiv dissonans, som är det obehag vi känner när vi har två motsägelsefulla tankar eller känslor samtidigt. I Facebook-experimentet kan deltagare ha känt en dissonans om deras upplevelse av världen inte stämde överens med vad de såg på andras flöden. Om en person ser att alla sina vänner postar positiva uppdateringar, men själv känner sig låg, kan detta skapa en känsla av obehag eller stress. För att minska denna dissonans kan användaren anpassa sina egna inlägg för att passa bättre in i det som är "normen" i sitt sociala nätverk (dvs. uttrycka sig mer positivt).

Det är också möjligt att den som exponeras för negativa inlägg kan känna sig tvungen att svara med en negativ uppdatering, som en reaktion på de känslor som väcks av att se dessa inlägg. Genom att göra detta kan användarna minska kognitiv dissonans och återställa en känsla av harmoni mellan sina egna tankar och det de ser i sitt flöde.

3. Priming-effekten

En annan förklaring till varför experimentet påverkade deltagarna är något som kallas priming, vilket handlar om hur tidigare stimuli kan påverka våra tankar, känslor och beteenden utan att vi är medvetna om det. I det här fallet agerade de positiva eller negativa inläggen som "priming"-stimuli. Om en användare såg många positiva inlägg, blev deras egna tankar och känslor "primade" i en positiv riktning, vilket fick dem att också uttrycka mer positiva känslor. På samma sätt fungerade negativa inlägg som priming för att framkalla mer negativa känslor.

Priming är en subtil, men kraftfull psykologisk mekanism, där tidigare upplevelser (eller i det här fallet tidigare inlägg) påverkar hur vi svarar på efterföljande stimuli. Genom att använda denna effekt kan Facebook, genom att visa mer negativa eller positiva inlägg, påverka användarens känslomässiga reaktioner och beteenden utan att de är medvetna om det.

4. Normer och Grupptryck

En annan psykologisk förklaring kan vara relaterad till sociala normer och grupptryck. På sociala medier är vi inte bara individuella aktörer – vi är också en del av ett större nätverk av vänner, familj och bekanta som har sina egna normer och beteenden. Om majoriteten av de människor vi ser i vårt flöde uttrycker positiva eller negativa känslor, kan det skapa en social norm som vi omedvetet vill följa. Detta kan leda till att vi anpassar vårt eget beteende och våra inlägg för att passa in i den rådande stämningen i vårt nätverk.

Detta fenomen kallas ibland för konformitet, och det innebär att vi tenderar att följa gruppens beteenden och normer, även om vi inte är medvetna om det. Om våra Facebook-vänner postar mycket positiva inlägg om sina liv kan vi känna ett inre tryck att också uttrycka oss positivt, medan negativa inlägg kan trigga en reaktion där vi anpassar oss genom att också uttrycka oss negativt.

5. Selektiv Exponering och Bekräftelsebias

En annan förklaring kan vara selektiv exponering, som handlar om att människor har en tendens att söka sig till och exponeras för information som bekräftar deras egna åsikter eller känslor. Om en användare redan känner sig positiv eller negativ, kan de oavsiktligt vara mer benägna att uppmärksamma och reagera på inlägg som stärker dessa känslor. Detta skapar en bekräftelsebias, där individen selektivt filtrerar och tolkar information på ett sätt som bekräftar deras nuvarande humör eller världsåskådning.

Till exempel, om en person känner sig nedstämd, kan deras hjärna vara mer benägen att uppmärksamma och reagera på negativa inlägg, vilket stärker deras känslomässiga tillstånd. På samma sätt, om någon redan känner sig glad eller upplyft, kan deras uppmärksamhet riktas mot positiva inlägg som förstärker deras känslomässiga tillstånd.

Slutsats

Utöver emotionell smitta finns det flera psykologiska mekanismer som kan förklara varför The Facebook Experiment fick de resultat det gjorde. Faktorer som social jämförelse, kognitiv dissonans, priming, normer och grupptryck samt selektiv exponering och bekräftelsebias spelar alla en roll i hur vi reagerar på och påverkas av de inlägg vi ser på sociala medier. Experimentet är ett tydligt exempel på hur kraftfullt sociala plattformar kan påverka våra känslor och beteenden, ofta på subtila och omedvetna sätt.

9 Nov 2024

Välkommen till

socialaexperiment.se

 

Facebook

 

Nyhetsbrev

 

Senaste inläggen

 

Länkar

Mikael Jensen

Vardagspsykologi

Framgångsfaktorer

Ledarskap, lärande och kommunikation

Konstsamlare

Bloggfeeden

blogglista.se

Humanekologi

Kognitionsvetenskap

Driva företag

© 2024 Socialaexperiment.se. Alla rättigheter förbehållna.