Får Johan jobbet oftare än Mohammed?

Två arbetssökande har samma utbildning, samma erfarenhet och lika välskrivna ansökningar. Den enda tydliga skillnaden är namnet. Den ene uppfattas ha ett svenskt namn, den andre ett namn med bakgrund i Mellanöstern. Spelar det någon roll när arbetsgivaren väljer vem som ska kallas till intervju?

Det korta svaret är ja. I ett svenskt fältexperiment fick ansökningar med svenskklingande namn 50 procent fler positiva svar än ansökningar med namn som uppfattades som mellanösternklingande. Experimentet visar inte allt om diskriminering på arbetsmarknaden, men det visar hur ett namn kan påverka det första urvalet trots att meriterna hålls lika.

Två likvärdiga jobbansökningar med namnen Johan och Mohammed, där arbetsgivaren väljer Johans ansökan.

En enkel översikt

Forskarna skickade 1 552 fiktiva ansökningar till verkliga platsannonser hos Arbetsförmedlingen.
Ansökningarna hade jämförbara meriter men tilldelades slumpmässigt svensk- eller mellanösternklingande mansnamn.
Ansökningar med svenskklingande namn fick 50 procent fler kallelser eller positiva kontakter.
Resultatet gäller den första delen av rekryteringen och säger inte vem som slutligen skulle ha fått jobbet.
Experimentet visar diskriminering i urvalet, men kan inte ensamt avgöra vilka tankar eller motiv som låg bakom varje beslut.

Vad var det forskarna gjorde?

Nationalekonomerna Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth använde ett korrespondenstest. Det är ett fältexperiment där forskare skickar konstruerade ansökningar till verkliga arbetsgivare. Ansökningarna görs så lika som möjligt, samtidigt som en egenskap varieras. Om arbetsgivarna sedan reagerar olika kan skillnaden knytas till den manipulerade egenskapen med större säkerhet än i en vanlig enkät.

Samma meriter men olika namn

I studien hölls utbildning, arbetslivserfarenhet och andra relevanta kvalifikationer jämförbara. Det som varierades var om den manlige sökanden hade ett namn som signalerade svensk eller mellanösternbakgrund. Vilken ansökan som fick vilket namn bestämdes slumpmässigt.

Detta är experimentets styrka. Forskarna frågade inte arbetsgivarna om deras attityder till personer med olika bakgrund. De observerade i stället hur arbetsgivare agerade i en verklig rekryteringssituation. Därmed minskar problemet att människor gärna beskriver sig själva som mer rättvisa än de faktiskt handlar.

Verkliga jobb och verkliga beslut

Ansökningarna skickades till 1 552 annonserade arbeten på Arbetsförmedlingens webbplats. Utfallet var om arbetsgivaren tog en positiv kontakt, framför allt genom att kalla den sökande till intervju. Studien genomfördes alltså inte i ett laboratorium där deltagarna visste att deras beteende granskades.

Samtidigt var de arbetssökande fiktiva. Forskarna kunde därför kontrollera ansökningarnas innehåll, men de behövde också avsluta kontakten när en arbetsgivare visade intresse. Det är en av metodens praktiska och etiska kostnader.

Vad visade experimentet?

Ansökningar med svenskklingande namn fick 50 procent fler positiva svar än ansökningar med mellanösternklingande namn. Uttryckt på ett annat sätt behövde den sökande med det mellanösternklingande namnet i genomsnitt skicka fler ansökningar för att få samma möjlighet till intervju.

Forskarna drog också slutsatsen att ungefär var fjärde arbetsgivare i materialet behandlade minoritetssökanden ofördelaktigt. Skillnaden var relativt större i yrken med lägre kvalifikationskrav än i yrken med högre krav. Studien fann dessutom samband mellan diskriminering och vissa egenskaper hos arbetsplatsen och den rekryteringsansvarige.

Det är viktigt att inte göra resultatet större än det är. Studien visade inte att alla arbetsgivare diskriminerade och inte heller att etnisk diskriminering ensam förklarar skillnader i arbetslöshet. Författarnas simuleringar pekade tvärtom på att denna form av diskriminering stod för mindre än en sjättedel av arbetslöshetsgapet mellan infödda och invandrade personer i den jämförelse de gjorde.

Vad är det egentligen som mäts?

Diskriminering i det första urvalet

Experimentet mäter skillnader i sannolikheten att få ett positivt svar på en jobbansökan. Det handlar om tillträdet till nästa steg, inte om lön, arbetsvillkor, befordran eller vem som slutligen anställs. Dessa senare delar kan innehålla andra former av ojämlik behandling, men de undersöktes inte här.

Namnet som social signal

Ett namn förmedlar ingen säker information om en människas födelseland, språk, religion eller identitet. Däremot kan namnet fungera som en social signal som aktiverar föreställningar hos mottagaren. I experimentet är det just den uppfattade bakgrunden som är relevant. Arbetsgivaren reagerar på vad namnet antas betyda, inte på den fiktiva personens verkliga egenskaper.

Preferenser eller osäkerhet?

Forskning brukar skilja mellan preferensbaserad och statistisk diskriminering. Preferensbaserad diskriminering innebär att någon missgynnas därför att beslutsfattaren, kollegor eller kunder föredrar en annan grupp. Statistisk diskriminering innebär att arbetsgivaren använder grupptillhörighet som en förenklad uppskattning av egenskaper som produktivitet, språkkunskaper eller stabilitet.

Korrespondenstestet visar att olika behandling förekom, men avgör inte säkert vilken av dessa mekanismer som låg bakom varje beslut. Det går därför inte att läsa ut arbetsgivarens exakta tanke ur ett uteblivet telefonsamtal.

Varför är experimentet fortfarande viktigt?

Studien publicerades 2007 och beskriver inte automatiskt hur varje svensk arbetsgivare agerar 2026. Arbetsmarknaden, rekryteringssystemen och den offentliga diskussionen har förändrats. Ändå är experimentet fortfarande viktigt av tre skäl.

För det första visar det hur diskriminering kan studeras genom faktiskt beteende. För det andra visar det att små signaler i en ansökan kan påverka vem som över huvud taget får chansen att presentera sig. För det tredje ger metoden en modell för nyare studier av exempelvis kön, ålder, bostadsområde, funktionsnedsättning och tidigare arbetslöshet.

Digitalisering tar inte automatiskt bort problemet. Rekryterare kan fortfarande påverkas av namn och andra signaler, medan algoritmiska urvalssystem kan lära sig mönster från historiska beslut. Anonymiserade ansökningar kan minska betydelsen av vissa signaler i ett tidigt skede, men de löser inte alla problem och kan inte ersätta uppföljning av faktiska utfall.

Metodiska och etiska invändningar

Fältexperimentets realism är en fördel, men metoden har begränsningar. De fiktiva ansökningarna tar tid från arbetsgivare och kan tillfälligt konkurrera med verkliga sökande. Forskarna måste därför begränsa belastningen och snabbt avbryta processen när en sökande kallas till intervju.

Resultaten beror också på vilka namn, yrken, orter och meriter som valdes. Ett namn kan framkalla flera associationer samtidigt. Studien omfattade manliga sökande, vilket innebär att resultatet inte utan vidare kan överföras till kvinnor eller till samspelet mellan etnicitet och kön.

Slutligen visar experimentet en genomsnittlig skillnad. Det säger inte att varje person med ett mellanösternklingande namn möter samma hinder eller att alla arbetsgivare fattar beslut på samma sätt.

Sammanfattning

Carlsson och Rooths experiment visar att två jämförbara ansökningar kunde få olika bemötande när namnen signalerade olika bakgrund. Ansökningar med svenskklingande namn fick 50 procent fler positiva svar. Eftersom meriterna hölls lika ger studien starkt stöd för att den uppfattade etniska bakgrunden påverkade det första urvalet.

Samtidigt bör slutsatsen avgränsas. Studien undersökte kallelser till intervju, inte hela rekryteringen. Den visade olik behandling men inte det exakta motivet bakom varje beslut. Det centrala resultatet är ändå svårt att bortförklara: innan någon hunnit komma in i rummet kan namnet på ansökan påverka om dörren öppnas.

Huvudkälla

Carlsson, M., & Rooth, D.-O. (2007). Evidence of ethnic discrimination in the Swedish labor market using experimental data. Labour Economics, 14(4), 716–729. https://doi.org/10.1016/j.labeco.2007.05.001

Sociala experiment

Vad händer när vi bryter mot sociala regler eller gör något oväntat?